Cykelvägar.

Mina rundturer på en till en och en halv timme genomför jag på cykelbanor där jag samverkar med biltrafik nästan enbart vid gatukorsningar.  Mycket bra.

Leva i Ronneby.

Av åldersskäl och för att "komma någonstans" och uppleva något samtidigt som jag får motion, brukar jag cykla i staden och dess omgivningar ett par gånger i veckan. Det sägs att vi åldringar får en väldig tillväxt i hjärnan av fysisk anstränging, att blodkärl i benen nybildas - och det får man väl tro på.
Vad jag däremot är säker på är att balanssinnet hålls fräscht och att man får tid att njuta av allt vackert samtidigt som man uppfattar stadens ljud. Människor som pratar, tåg som passerar, fåglar som hävdar sina revir eller sjunger av pur glädje, katter som smyger på möss och ungfåglar....

Tidigt på förmiddagen igår tog jag kameran med mig när jag i svag motvind rullade nedför Sörbybacken och vidare längs Ronnebyåns västra sida till Ronnebyhamn. Där bytte jag sida och tog mig med vindens hjälp tillbaka hem. Det är tufft sista biten då höjdskillnaden är betydande, men ändå väl värt besväret när man slutligen åker över broarna vid Silverforsen och ramlar nedför sluttningen in i garaget med cykeln.

Kungsgatan från bron över Ronnebyån vid stadshuset.
 

Kyrkogatan i bakgrunden går från vänster uppför backen mot kyrkan.

Torget.

Torget och i bakgrunden det hus där Lindra nu har sina lokaler. Utan att veta någonting, men med hänsyn tagen till lökkupolen, misstänker jag att huset uppförts på den tiden stadens invaderades av brunnsgäster.

Tittar man noga syns vakthästen uppe i gamla vattentornet.
 

Karlskronagatan mot väster.

Karlskronagatan igen.

Kungsgatan mot väster. Genomfartsleden och här står det helt klart att vi inte vill någon trafik av bilar inne i staden. Butikerna flyttar ut.....

Vind och kyla gjorde stalaktiter.

Nere vid färjeläget till Karön i väntan på sommaren.
Hård kyla i kombination med en långvarig nordostlig vind har skätt upp vatten som frusit fast på bommar och bryggor. Bryggan lutar betänkligt eftersom isen endast finns på lovartsidan.

Till bryggan på andra sidan sundet - Karön - ankom vi tillsammans med en eskader från Jämjö båtklubb 1979. Nybliven seglare som jag var fick jag en viktig lärdom. Ankarlinan var inte fastgjord i båten och eftersom jag lagt ankaret aningen för långt från bryggan gled linan lätt och ledigt ut genom min hand och jag hade endast ett litet reservankare.
Hjälpsamma ungdomar dök, sökte och fann linan på 2 m djup - och jag har aldrig gjort om just den fadäsen. (Man får skämmas, det är det värsta.)

Aspan vandrarhem, IOGT:s kursgård.

IOGT har en kursgård vid Aspan och den används även som vandrarhem. Här är välgörande vackert. Här brukar vi tillbringa ett par timmar på valborgsmässoaftonen med lite vårsång, kaffe och kanske en varmkorv.

Inseglingen till Ronnebyhamn passerar Aspan. Här tittar kameran sydvästvart.

Sedan kom snön....

I januari 2018 kom snön, som vanligt helt oväntat. Vid ungefär samma tid började länet drabbas av influensan vilket vi som bebor denna tomt fick erfara. Det tog sex veckor innan ordningen var återställd och under tiden hann barn och barnbarn också drabbas.

Vi bor i en bokskogsbacke mot söder. Vid denna tid invaderades vi av tusentals bergfinkar som inte längre kunde speka fram bokollonen på marken. Finkarnas antal beror antagligen på att 2017  var ett utpräglat ollonår. 

Försvarsansträngning.

Efter den makalösa avvecklingen av vårt försvar sedan slutet av 1990-talet, gläder det mig att åter se tecken på nytt intresse efter vad som tilldragit sig i Rysslands nära utland. Fler militärfordon i sta´n, mycket mera oljud från flygflottiljen och så denna makalösa kustnära skylt.

Grundvattennivån återställd.

Efter ett par torra år där grundvattenmagasinen blivit så gott som tömda, har vi under sommaren och hösten 2017 liksom början av 2018 översköljts av regn. Nu är alla reservoarer fyllda och vi har istället börjat gnälla över allt vatten.
Bilderna visar forsen i Bergslagen Ronneby där vi haft ett imponerande flöde.

Till vänster syns den tub som leder en del av vattnet till en turbin som väl tillverkar elektricitet.